Inkomst av tjänst

Den ersättningen som man erhåller genom sitt arbete. Det är inte bara din månadslön och tillägg som t ex OB-tillägg, provisioner och semestertillägg som räknas in utan även förmåner som beskattas så som tjänstebil mm.

Inkomst av näringsverksamhet

Delas in i två grupper – aktiv och passiv och avser vanligast ersättningen som du erhåller från din näringsverksamhet t ex enskild firma eller din del av vinsten i ett handelsbolag. Är du verksam inom bolaget räknas den som aktiv annars kan den vara att betrakta som passiv. Fördjupade förklaring finns på Skatteverket

Inkomst av kapital

Presenteras som inkomst/underskott av kapital och motsvarar summan av de två (inkomst av kapital – underskott av kapital = summa av inkomst/underskott av kapital). Exempel på vad som räknas till kapital är ränteintäkter/räntekostnader, utdelningar, vinst/förlust vid försäljning av värdepapper, fastigheter mm.

Snitt/medelinkomst

Snittet för 2019 ligger på 318 884 SEK (315 534 SEK för 2018), men det är stora variationer i landet. Högst är den i postnummer 182 60 Djursholm, Stockholms Kommun (+2 630 121 SEK över genomsnittet) och lägst i 752 61 Uppsala, Uppsala Kommun (-289 309 SEK under genomsnittet). Baserat på postorter över 100 invånare.

Vill du se hur ditt postnr ligger till, Klicka här

Medianinkomst

Medianen är ett bättre jämförelsetal än snitt, då den inte påverkas på samma sätt av avvikelser. För 2019 ligger medianen på  271 049 SEK (2018 var siffran 265 043 SEK) och även här är det stora variationer i landet. Högst är den i Danderyds Kommun (373 929 SEK) och lägst i Årjängs Kommun (212 682 SEK)

Vill du se hela listan över kommunerna, Klicka här

Inkomstskillnader

Även skillnaden mellan könen är stor.

För kvinnorna landar medellönen 2019 på 271 471 SEK och medianen 237 125 SEK (2018 på 268 431 SEK och medianen 232 415 SEK).

Männen har en medellön 2019 på 366 204 SEK (+94 733 SEK) och 310 292 SEK (+73 167)  i median.
(2018 362 654 SEK (+94 223 SEK) och 303 318 SEK (+70 903 SEK) i median.)

Läs mer om skillnader mellan könen i  Ratsits artikel “Ekonomisk jämställdhet” där det framgår att kvinnor tjänar 25% mindre än män.

Inkomstskatt

På inkomster betalar man skatt och procentsatsen beror bl a på inkomststorleken. Ju högre inkomst, desto större del blir skatt.

För deklarationsåret 2019 uppgick den totala inkomstskatten till 760 402 562 526 kr, det är i snitt 90 120 SEK/person.

Jämfört med 2018 är det en ökning av den totala inkomstskatten med drygt 17 miljarder SEK och drygt 200 kr/person.

2019
Inkomstskatt totalt: 760 402 562 526 kr SEK
Betald skatt i snitt per person:  90 120 SEK per person över 16 år.

2018
Inkomstskatt totalt:  743 236 563 009 SEK
Betald skatt i snitt per person:  89 887 SEK per person över 16 år.

2017
Inkomstskatt totalt:  716 620 958 126 SEK
Betald skatt i snitt per person:  85 140 SEK per person över 16 år.

Läs mer om inkomstskatt i Ratsits artikel “En tiondel av landets befolkning står för en femtedel av skatteintäkten“.

Disponibel inkomst

Avser inkomst som kan användas för konsumtion (hyra, mat, räkningar, inköp mm) och sparanden. Den omfattar samtliga inkomster efter skatt (lön, sjukpenning, bidrag etc) och negativa transaktioner som t ex utgående underhållsstöd. I Sverige räknas även inkomst/underskott av kapital in.

Taxerad inkomst

Kallas även årsinkomst eller taxerad/deklarerad förvärvsinkomst och är summan av inkomst av tjänst och näringsverksamhet, minus allmänna avdrag.

Beskattningsbar inkomst

Avser den inkomst som skatten beräknas på och räknas fram genom att man minskar den deklarerade inkomsten med allmän pensionsavgift och grundavdrag.

Höginkomsttagare

Ett begrepp som ofta används men som det inte finns någon direkt definition av. Den vanligast förekommande är personer vars inkomst gör att de ligger över skiktgränsen för statlig skatt. För året 2016 låg den nedre skiktgränsen på 430 200 + grundavdrag ger 443 200 (brytpunkten), vilket i månadslön blir dryga 36 900 SEK. Enligt denna modell skulle 1 265 553 personer (15% av befolkningen) klassas som höginkomsttagare.

Låginkomsttagare

Definitionen av låginkomsttagare är satt i relation till den övriga befolkningen och kan därför variera mycket mellan länder. Som låginkomsttagare räknas de vars inkomst är lägre än 50% av medianen, dvs de som ligger i den under kvartilen. 2017 låg medianen i Sverige på 250 477 SEK vilket sätter gränsen för låg inkomst till 125 238 SEK och gör att 1 629 662 personer (19,4%) skulle klassas som låginkomsttagare.

Inkomstmiljonär

Personer vars inkomst (summan av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital) är större än 1 000 000 kr enligt senast godkända deklaration anses vara inkomstmiljonär. Om man jämför 2017 och 2018 års deklarationer så ser man att antal inkomstmiljonärer ökar och att 20% av skatteintäkterna gällande inkomst kommer från inkomstmiljonärerna.

2018 hade vi 190 925 inkomstmiljonärer i Sverige, vilket är 2,31% av befolkningen (54 192 kvinnor och 136 733 män). Dessa står för 20% (148 647 312 601 SEK) av de totala skatteintäkterna från inkomster.

2017 hade vi 178 860 inkomstmiljonärer i Sverige, vilket är 2,12% av befolkningen (50 470 kvinnor och 128 390 män). Dessa står för 19% (137 596 461 420 SEK) av de totala skatteintäkterna från inkomster.

Netto-/Bruttoinkomst

Netto avser inkomst efter skatt och brutto före skatt

Uppställning/uträkning av inkomst

Historiska gränsvärden för skiktgränser